som far nödvändigt måste göra, var att rita kors överallt, ty många voro de hemlighetsfulla makter, som under julen voro i rörelse, i all synnerhet under julnatten. För att skydda sig däremot och för att intet ont skulle kunna tränga in och ställa till skada, tog därför far en kritbit och gick till varenda dörr, som fanns i gården, och ritade ovanför densamma korsets heliga tecken. Först då kunde man känna sig lugn, och lade man därtill en sax över »fejsdörren», var man riktigt trygg för kreaturen. Kors skulle för övrigt göras, vad man så än företog sig i det dagliga livet, det skulle vara kors i allting — ett bruk som nog lever kvar än i dag.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 14 i filen Forna dagars jul i Bjuråker – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 7. Bastu. Nord. M:s arkiv. Axel Nilsson fot. |
Först när allt julstök och fejande var över, och det var fint och prydligt i varje vrå, var det för husets folk att tänka på sig själva och gå ner i bastun och göra sig riktigt rena och fina, »bada jul», som det hette. Särskilt nödvändigt var det att tvätta håret, en sed som för övrigt hänger i än.
Där bastu ej fanns, hade man varmt vatten i en stor kittel i ladugården och så stora kar som man tvättade sig i. Först gingo
