Vad i synnerhet barnen längtade efter den julhalmen, och vilken glädje det blev, när den bars in! Det var så vackert och högtidligt, och den var så fin och vacker, när den bestod utav vass. »Det var så ljuvligt, när vi fick in halmen på golvet, så det kan ingen utgrunda.» Alla bredde dock ej ut halmen på julaftonen, utan skedde det i en del gårdar först på juldagsmorgonen, alltid var det någon hemma som kunde breda ut den, så att den låg i ordning, när de övriga kommo hem från julottan.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 20 i filen Forna dagars jul i Bjuråker – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 13. Julkors av vass. Nord. M. 122 407. Förfärdigat av f. hemmansägaren Anders Hedberg i Avholm. H. o. br. 0,656 m. |
Men innan man julaftonen gick till vila, var det en viktig sak, vilken ej fick glömmas, nämligen att ställa silverskålen fylld med brännvin — i senare tid med vatten — och med skeden i under bordet, där den skulle stå under natten, för att man genom den följande morgon skulle kunna utforska den blivande årsväxten. Det var många medel som funnos, genom vilka man kunde få förebud om det kommande och skåda in i framtiden, flera av dem kunde väl an-
