Sida:Forna dagars jul i Bjuråker – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/6

33

FORNA DAGARS JUL I BJURÅKER.

strävsamt arbete för kvinnorna, och julljuskronorna voro naturligtvis vida besvärligare än de övriga ljusen, men det var likvisst en glädje, när de skulle till därmed, ty det var en förkänning av julen. I en familj med åtta barn sade modern en jul: »begär inte så många grenar barn», men barnen bådo för sina julljus, och modern hade inte hjärta att neka dem det.

Så god ost, som det än i dag göres däruppe i Bjuråker, lär det inte finnas maken till. Mest var det färskost, som gjordes i krusiga korgar av rottågor, förfärdigade av kringvandrande lappar och »lapperskor.» Söt mjölk på en 10 kannor kokades ihop, tills den blev gul och tjock, varpå ostämnet lades i, och så fick den sakta koka, tills mjölken och vasslan skildes och osten sjönk till botten, då den upptogs och packades ned i ostkorgar.

Ett par dagar före jul vidtog julbaket, och var det i en stor bondgård, så var det inte små förråd som behövdes. Tunnbrödet skulle vara särskilt fint bakat, för det var ju egentligen kuvertet på bordet, där det skulle ligga för var och en; det bakades ojäst och osyrat av kornmjöl, tunt som papper och minst en meter i tvärmått. För övrigt bakades bullar i olika storlekar allt efter som familjemedlemmarna voro; de stora skulle ha stora och de små små bullar. De stora runda »smorbullarna» bakades av rågmjöl, »hemråg», men även av sammanmalet och med tillsats av »styppje» av vassla, i vilken messmör upplösts, så att degen vart nästan brun; det kokades upp och slogs på mjölet alldeles hett. När degen flitigt brukats och fullkomligt svalnat, lades jästen i. Den, som var hederlig och ville ha bullarna stora, tog till ganska ordentligt. Det viktigaste brödet var »julkorset» eller »korsbullen>, som bakades av samma slags deg. Hur den bakningen gick till kan en gumma däruppifrån tala om:

3—191773. Fataburen 1919.