gammal skrålhals och du ser ju själf, att han icke har det ringaste inflytande bland folket.»
»De förstå honom inte.»
»Jo du, de genomskåda och skratta åt honom. Det behöfs vida solidare egenskaper till att vinna förtroende och makt bland våra arbetare, de ha sannerligen kommit längre än de flesta af oss veta.»
»Hör du, Kruse!» sade Abraham och småskrattade; »nu äro vi på tu man hand, och du vet, att jag i det stora hela är ense med dig i de flesta af dina och nutidens idéer. Svara mig nu uppriktigt; tror du inte, att du i ditt hat till samhällets pelare är böjd för att försköna dina kära arbetare litet för mycket?»
»Jag tror inte annat än det jag vet, och det är, att i detta land ha de öfre lagren stått nästan stilla i ett par generationer, medan en helt och hållet ny lifsåskådning har lemnat tankarnes och de boklärdas studierum för att tränga sig in i samhället nedifrån som en lefvande ström af praktisk kunskap om lifvet, sådant det i verkligheten är.»
»Hvarför bara nedifrån?»
»Derför att tiden skrämmer samhällets pelare. Deras press har så länge fylt dem med anarki och pöbelvälde, att bara du kommer med ett litet anspråkslöst förslag till
