natt genomblött oss. Det var knappt om näringsmedel där, och sällan ha väl de kokta bönorna smakat så väl som denna kväll. De återstående dagarna voro för få att göra någon ytterligare längre utfärd, huru mycket jag eljest än skulle önskat det; de tillbragtes med undersökningar i den närmaste trakten fram till Fagnanosjön, och den 10 mars, en dag tidigare, än den var väntad, kunde vi åter hälsa »Condor», som kom för att hämta oss. Den sista medlemmen af en gåsfamilj, som Ohlin skjutit, fick vandra i spritcisternen i stället för i köttgrytan, och två dagar senare voro vi åter i Punta Arenas, dit vi, oaktadt vi på grund af den otillräckliga tiden ej kunnat helt genomföra alla punkterna i vårt program, medförde ett det allra rikaste material af samlingar och iakttagelser från vårt besök i Eldslandets i flera hänseenden kanske intressantaste trakt.
