Den här sidan har korrekturlästs

SJUNDE KAPITLET.
Ushuaia och yaghanindianerna.

Resan till Ushuaia. Svårt äfventyr på hafvet. Ushuaia, Eldslandets hufvudstad. Den engelska missionen och dess verksamhet bland yaghanindianerna. Forskningar i ushuaiatrakten. En bergsbestigning. Återkomst till Punta Arenas..




Den 8 april återkom jag med Ohlin från en resa till de sydvästra patagoniska kanalerna ombord å ångaren »Huemul», men Dusén var ännu kvar på den obebodda klippö, där han med trenne följeslagare blifvit landsatt. Den 20 april lämnade Ohlin expeditionen och Magellansländerna för att ombord på postångaren »Liguria» återvända till hembygden, lämnande åt Åkerman att så vidt som möjligt komplettera de zoologiska samlingar, som gjorts. Några dagar senare kom Dusén, afhämtad i sista minuten, då hans förråd redan började taga slut, af den för detta ändamål utsända »Huemul». Nu först kunde jag på allvar tänka på nya färder, men ännu dröjde det en vecka, innan jag fick se mina önskningar förverkligade, i det guvernören ställde »Condor» till vår disposition för att föra de kvarvarande expeditionsmedlemmarne, Dusén, Åkerman och mig, till Ushuaia, den argentinska hufvudstaden vid Beaglekanalen. Från Backhausen, Polanco och de öfriga männen hade jag ett par dagar förut skilts; ombord å den argentinska gränskommissionens fartyg »Azopardo» hade de afseglat till Buenos Aires.

Ändtligen en solig höstmorgon — det var den 29 april 1896 — lyfte vårt fartyg ankar för att begynna sin färd. Det var en välrustad expedition; ombord på den lilla båten befunno sig ej mindre än fyra befälhafvare, nämligen utom den marinofficer, som hade högsta ledningen, och vår gamle vän Hydén,

O. Nordenskjöld. Från Eldslandet.9