Själf använde jag tiden till att undersöka omgifningarnas geologi och geografi. De flesta af de kringliggande bergstopparna bestegos, närbelägna glaciärer besöktes, och de omgifvande floderna blefvo kartlagda och följda ända till sina källomräden. Äfven till Lapataia gjorde jag en utflykt, men marken var då täckt af meterdjup snö, och det var ej att tänka på att söka framtränga till den punkt, där Almirantazgofärden slutade. Men jag kunde dock i flera viktiga punkter komplettera kartläggningsarbetet i denna trakt.
En eller flera illustrationer borde infogas här. Bildtext: Landskap vid Lapataiafloden. |
Blott en af de utfärder, som företogos, vill jag litet
utförligare skildra, dels för att samtidigt få redogöra for
omgifningarnas natur, dels därför att den var den besvärligaste af
alla och om olyckan varit framme kanske kunnat sluta
obehagligt. Det var i slutet af maj, och det mesta af den snö, som
fallit i midten af månaden, hade på låglandet för tillfället smält
bort. Det gällde att framtränga mot norr mot Lago Fagnano,
så långt som möjligt, och då jag ej kunde få någon någorlunda
van bergklättrare i sällskap, måste jag gå ensam och tog för
att på den kortaste tid tillryggalägga så lång väg som möjligt
ingen packning med mig.