som sedan så ofta bistått oss i vårt arbete och i hvars gästfria hem jag tillbragt många angenäma stunder. Vår landsman, herr R. Löhr, sågverks- och tegelbruksägare, redan förut bekant med mina kamrater, kom genast på besök. Äfven i hans sällskap har mången festlig stund tillbragts i tankar på fosterlandet, och när expeditionens medlemmar första gången inskeppade sig tillsammans på väg till Eldslandet, så svajade på hans föranstaltande Sveriges blågula flagga från Kosmoshotellets tak.
Under åtta särskilda besök, af hvilka åtskilliga blefvo betydligt långvarigare, än som var önskligt och angenämt, hade jag ett godt tillfälle att sätta mig in i sällskapslif och förhållanden i Punta Arenas. De chilenska ämbetsmännen äga oftast inga familjer där — världens utkanter äro ju vanligen inga fruntimmersland och kunna allra minst vara angenäma för vid storstadslif vana kreolskor —, och häraf kommer väl till någon del den stora betydelse, som kaféer och klubbar få. Bland de senare har särskildt den nybildade tyska klubben fått en stor anslutning. Tyskt öl och tyska tidningar finnas där alltid att få, och de nationella festdagarna, Bismarcks och kejsarens födelsedagar o. s. v., firades lika eftertryckligt, med lika många hoch-rop, lika mycket patriotisk sång och lika många tömda ölsejdlar som i mången större plats långt närmare hemlandet.
Bland affärsmännen äro ganska många gifta, en del med chilenska damer. Om också deras lif här måste bli något enformigt, så gör man dock sitt bästa att skingra denna känsla. Teatrar, cirkussällskap och musikkårer besöka ej sällan staden, dröjande öfver mellan tvenne båtlägenheter, när de färdas mellan ost- och västkusten. För hvarje gång göra de utmärkta affärer, och hela staden begagnar sig af det utomordentliga tillfället. Baler, både offentliga och enskilda, förekomma också, och om vintern åker man skridsko här lika väl som i länderna kring Östersjöns stränder. Punta Arenas' butiker ha på senare åren blifvit väl försedda med lyxartiklar, och skvallret anmärker lika mycket här som närmare modets hufvudkvarter på den señora, hvars klädsel vid visiten eller söndagspromenaden ej faller de andra i smaken.
Det viktigaste afbrottet i det dagliga lifvet åstadkommes af de passerande fartygen, både postångarne, som sända i land sina nyfikna turister, medan de själfva tjäna som en klubb eller samlingsplats för alla stadsboar, som där äga några förbindelser och som för en stund njuta af att känna sig försatta litet närmare den
