Den här sidan har korrekturlästs
167
PUNTA ARENAS OCH MAGELLANSSUNDET.

klippningstiden strömmar städse en stor mängd folk till, och den vanliga arbetsstyrkan är då fullt upptagen af fårens sammandrifvande, tvättning, öfverlämnande till klipparen samt af bestyret med ullen. För disponenten eller ägaren räcker arbetet till vid alla tider. Oafsedt den ständiga vaksamhet, som indianernas fientlighet framkallar, så måste han ständigt vara till häst för att öfvervaka herdarnes verksamhet, tillse att någon är till hands för att hjälpa, när fåren — såsom om våren ofta inträffar — lägga sig på ryggen och sedan, hindrade af den vidlyftiga ullen, ej mera kunna vända sig och stiga upp, för att utse nya betesplatser o. s. v. Som fårskötseln i dessa trakter hittills öfverallt varit utomordentligt lönande, så fattas honom vanligen icke penningar för att, så vidt dessa kunna göra det, ersätta isoleringen från den öfriga världen. Men för visso är det mycket, som af inga rikedomar kan ersättas, och Eldslandet är ännu en alltför fullständig ödemark för att kunna bilda en angenäm uppehållsort åtminstone för familjer. På detta har jag under min resa sett flera exempel.