elektriska båglampor jämförlig med det bästa man i en modern storstad finner, och den kommer väl att taga sig ännu bättre ut, då i en framtid i dess andra ände, midt emot regeringsbyggnaden, det tillämnade storartade kongresspalatset blifvit uppfördt.
Och så den berömda Calle[1] Florida, Buenos Aires' Champs Elysées eller Kungsträdgård, fast ej till utseendet erinande om dessa sina motsvarigheter. Det är en smal gata, likadan som de andra, fastän ingen spårväg går där, och butiker och kaféer äro mer än vanligt eleganta. Här är mötesplatsen för Buenos Aires' hela fina värld och en god del demi-monde för resten; här fylles gatan på eftermiddagarna af en ström af åkdon, nästan lika talrika som dem vi förut skildrat, men eleganta såsom man eljest blott sällan ser dem, och det skådespel af eleganta damtoaletter, man här har tillfälle att betrakta, öfverträffas icke ens i Paris, och dräkterna stå endast tillbaka för sina bärarinnors skönhet och den grace, hvarmed de förmå uppbära dem. Man kan ej undra på att Buenos Aires' herrvärld, för öfrigt ej mindre elegant, också älskar att spatsera här eller att stödd mot väggen låta raden defilera förbi sig, hvarvid ännu den gamla seden att högt göra sina anmärkningar eller tillropa ett gillande ej är alldeles utdöd.
För att förstå den faktor, som är af den djupaste betydelse för lifvet i Buenos Aires, måste vi här kasta en blick på främlingarne där i deras förhållande till de infödda. Troligtvis finnes ingen större stad på jorden, där dessa äro så talrika i jämförelse med de senare som i Buenos Aires, detta »stora smältverk, där främlingar från alla jordens mest aflägsna länder omstöpas för att bilda den argentinska nationen». Immigrationen i Argentina har under de senare åren tidtals varit ofantlig, och vid en folkräkning i Buenos Aires år 1891 funnos bland 530,000 invånare blott 99,000 argentinare men 225,000 italienare, 68,000 spaniorer, 23,000 fransmän, 17,000 engelsmän och tyskar o. s. v.! Flertalet bland dessa äro, såsom synes, sydeuropéer, hvilka mestadels komma dit utfattiga och sedan bo och arbeta i Buenos Aires' hamnkvarter för att särskildt under skördetiden söka sig ut på landet. Men ä(ven frånsedt dessa blir det alltid tillräckligt många främlingar kvar från skilda håll för att intaga en dominerande ställning ej blott inom hela Buenos Aires' handelsvärld utan äfven på flera andra
- ↑ Calle, läs »kaje», betyder gata.
