Den här sidan har korrekturlästs
45
FÖREGÅENDE UPPTÄCKTSRESOR I MAGELLANSLÄNDERNA.

dock råkade i delo med det för uteslutande skeppsfart genom Magellans sund privilegierade holländska ostindiska kompaniet. Under förevändning af att man betviflade sanningsenligheten af deras berättelse, blefvo de alla fängslade och återförda till Holland för att där försvara sig mot de gjorda anklagelserna.

Den märkliga upptäckten gaf genast anledning till en spansk expedition, ledd af båda bröderna de Nodal. Deras resa blef sällsynt lycklig. Efter den korta tiden af 9 månader voro de åter i Spanien efter att för första gången hafva kringseglat Eldslandet och i öfrigt förvärfvat sig stor förtjänst om geografien, genom den första närmare undersökningen af Eldslandets ostkust samt äfven genom upptäckandet af det allra sydligaste land, som ännu kan räknas till Amerika, de små öar som efter expeditionens »kosmograf» ännu låna namnet Diego Ramirez.

Numera återstod för fastställandet af Eldslandsgruppens yttre kustlinier blott en viktig fråga, den om »Staaten-Lands» utsträckning. Att detta utgjorde blott en jämförelsevis obetydlig ö bevisade Brouwer 1643, men att verkligen intet annat större land någonstädes i närheten var beläget, fick man först småningom och särskildt genom Dampiers resor klart för sig.

Af öfriga expeditioner under 17:e och i8:e århundradena, som i afsevärd grad vidgat vår kännedom om dessa kuster, vilja vi här blott nämna L'Hermite, Narborough, Cordoba och Marchand, äfvensom världsomseglarne Byron, Cook och Bougainville.

Väl hade man länge anat, att Eldslandet består af en hel arkipelag af öar, och flera sönderdelande kanaler äro äfven å äldre kartor inritade, men ingen af dem hade dock blifvit närmare undersökt förrän under den stora engelska expeditionen med »Adventure» och »Beagle» 1826—36, den viktigaste bland alla som verkat i dessa trakter och den första som ger oss några upplysningar om områdets inre delar. Expeditionens förste ledare var King, som sedan efterträddes af Fitz-Roy. Af densamma utforskades samtliga kuster, kanaler och öar vid Amerikas sydspets långt upp i Västpatagonien, där den bekväma, inre farleden genom Smyth's Channel första gången närmare beskrefs. Inom den eldsländska ögruppen var upptäckten af den s. k. Beagle-kanalen den intressantaste, som gjordes; ett så långt, smalt och rakt sund existerar väl knappast annorstädes på jorden. Märklig var också den egendomligt formade, långsträckta dubbelvik, som fick namnen Otway och Skyring Water.