I Rydbergs matsal.
(Aug. 1877.)
När man en sommardag icke hinner fara till landet
eller till och med när man hinner, men när man likväl
ej hinner fara ut till Hasselbacken redan på middagen,
går man kanske upp till »Rydbergs» och äter, d. v. s.
så vida det är alt för fullt hus på Operakällarn, hvars
föreställningar i allmänhet gifvas för fulla hus.
Hos Rydbergs kan man göra sina iakttagelser öfver det mera verldsborgerliga lifvet. På Operakällarn är det visserligen icke riktigt stockholmskt om somrarne, men dock i allmänhet så svenskt, som man kan begära af de resande herskaperna från Skåne och Jemtland.
Skulle några utländska beståndsdelar finnas, äro de vanligtvis tyska, hvilket väl kommer sig däraf, att på Operakällarn kan man ej blott få drägligt öl, utan detta från fat tappadt omedelbart i glasmugg med tennlock, en riktig »Seidel», hvilket är något äkta »gross-vaterländisches» och måste göra intryck på dem som komma från Friedrichsstrasse, Lüneburger-Heide, Zeil, Maximilianstrasse eller Neuer Steinweg, vare sig att de tillhöra de »geografiska» resande och heta Mannheimer, Stuttgarter, Leipziger, Mosenthal eller något sådant eller de
