Lustresor förr och nu.
(Juli 1870.)
Lustresa till Strengnäs med Sven Rinman, till
Gripsholm med Esaias Tegnér, till Norrköping med Runeberg,
till Stäket med prinsessan Sofia — idel lustresor med
namnkunniga personligheter.
Hela verlden, stockholmsverlden åt minstone, for på lustresor midsommardagen; och till Gefle kom man med Telegraf. Förra året gjorde man lustturer till Gefle för att se huru det brunnit, och i år far man dit för att se på huru staden reser sig ur askan. Alt kan gifva anledning till lustresor, och alla anledningar begagnas, alla fortskaffningsmedel också, men förnämligast ångkraften till lands och vatten.
Huru bar man sig åt förr i Stockholm, innan ångan anlitades? Sannolikt ansträngde man sina egna ben, i fall man ej hade råd att anlita hästarnes, men icke kom man så långt som nu, det är säkert.
Man nöjde sig med Djurgården, Bellevue och Haga, möjligtvis Nacka och trakten närmast utanför Hornstull. Alltid har man önskat roa sig, fastän medlen varit olika. Meddelanden från förra århundradet tala om, huru den njutningslystna ungdomen i hufvudstaden af de s. k.
