Sida:Fredmans Epistlar.djvu/158

143

N:o 44.
FREDMANS EPISTEL

Öfver Bredströmskans och Movitz melancholi.

Movitz helt allena På Tre Liljor satt en gång; Harpan mellan bena
Glimmar bred och lång;	Fin.
Roligt se hvar sena Och hvart finger i fullt språng Öfver harpan skena Under klang och sång. Harpan var förgyld och grön, Prydd med Myrten, Tusenskön, Med en Cherubim utmålad, Prålad,
Utaf Hoffbros vackra rön.	D. C.
* * *
Harpans klara läten Rör til andakt hvar person, Ifrån herdars säten
Up til Gudars tron;	Fin.
Verlden blir förgäten, Hjertat blöder vid hvar ton, Sjelfva ängla-fjäten Käns i själn, och hon

Gaf