Sida:Fredmans Epistlar.djvu/187

Den här sidan har korrekturlästs
172


 Blås nu Movitz gällt - - -  Clarin.
 Bravo, det var snällt! - - -  Clarin.

 Bravo bra bravissimo!
Hej lät oss lefva vällustigt och sällt!

* * *

 Röd om näbben som en tupp
Stod nu Movitz, slog takten, och stampa och ropa:
 Blås en air utaf Galupp,
Utaf Galuppi skrek strax allihopa.
 Hej, sad’ Bergen, ge oss vin,
Ge oss öl uti byttor; Hej lustigt courage!
 Systrar hör min violin,
Kom dansa polska och sjung ert bagage.

 Blås nu Movitz. — Jo. - -  Clarin.
 Bra bravissimo! - - -  Clarin.

 Hvem har nånsin kunnat tro
At du skull födas Olympen til ro?

* * *

 Ulla söng en liten air,
Hvita bröstet det svälde och lyfte halsduken;
 Wingmark med sin flöjtraver
Han stod och smålog och riste peruken.
 Bergström stod i vrån och drack,
Stämde qvinten, plang, plang, satt fioln under armen;
 Ulla söng, han ropa: ach!

Och