Sida:Fredmans Epistlar.djvu/200

185

Som sitt öga torkar,
Och dammar sina svarta skor.
Nej, stick up Buteljen; bjud vår Qvinna.
Skål Madam! Ödmjuka tjenarinna!
Slå i mer. :||:
Ach min Boman! jag dig aldrig ser.

* * *

Tack du min Boman, tack för hvar enda dag,
Båd då du mig klappa
Och du svor med hugg och slag!
Nå, denna Hatten min Solhatt blifva skall;
Denna Gardes-kappa
Blir min Mantille i alla fall.
Bomans Enka, håll nu opp at gråta.
Lät nu Movitz ljufva Harpa låta.
Glöm ditt qval, :||:
I en fållbänk välj en ny Corporal.

N:o 55.

M 5