Sida:Fredmans Epistlar.djvu/228

213

	Rundstycke, Slant och Medalje!
	Klang! Jag nu vågar batalje. - - -	Corno.
	Alting för hänne jag vågar; Dej din Canalje jag sågar, Midt i tu. — Lät Flöjterna gå! Här är du Damjan i huken. Släng utom fenstret Peruken. Christjan Wingmark, Dej ska vi slå.
	* * *
Corno. - - - Hör, hur på tröskeln han stiger
	Och parlerar om sin peruk. Svarfvarens Kärsta hon tiger,
	Jolrar och hickar och niger. - - -	Corno.
	Krögarn tar Svarfvarn i lufven; Flintskallig, blodig och klufven, Blir han höflig, tålig och mjuk. Facklorna släckas i glansen, Gumman får misfall i dansen, Klämd och kramad, skuffad och sjuk.
	* * *
Corno. - - - Håll uti ringen Malena.
	Hurra lustigt håll nu god min! Bergströmskan hoppar allena.
	Skena til helfveti skena. - - -	Corno.
	Kors tocke Flängmål din Satan! Nattyget blåste åt gatan.

Aj

O 3