Sida:Fredmans Epistlar.djvu/236

Den här sidan har korrekturlästs
221


En Nymph uti Fröjas gård
Döden, grym och hård,
Lämnat i hans vård.
Gretgen ned på Kläds-fabriken; du Hänne ju kände,

Gutår! är en ängel nu, min frände. D. C.
* * *

Gretgen, ach! hon til svepning har
Fina Bolster-var;

Täckt sin slöja drar. Fin.

Dess hand för en frisk Tulpan;
Skada at dess blan
Lukta litet tran.
Nattyg, Klippningshandskar, Fransar dess vålnad utsira;

Kärlek bryter vid dess ben sin spira. D. C.
* * *

Min Nymph, hon skull’ förlofvad bli;
Fästman står, lät si,

Vid Artilleri. Fin.

Capten heter, vänta, hör;
Det oss lika gör,
Gretgen ändå dör.
En Nymph, vacker, hur jag Hänne för ögat nu vänder,

Högt bröst, kullrig länd, och hvita händer. D. C.
* * *
Den