Sida:Fredmans Epistlar.djvu/258

Den här sidan har korrekturlästs
243


Somna min Nymph! dröm om min Lyra,
Til dess vår sol går opp klockan fyra,
 Och du dig sträcker,
 Och armarna räcker
 Til min kanna och min famn,
 Eldad af mit blod och namn.
Caisa du dör, Himmel! hon andas;
Döden ger lif och kärlek bortblandas.
Men fast din puls slår matt,
Så blundar ögat gladt.
Håll med Fioln; god natt! god natt! :||:





N:o 73.
Q 2