Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
16


Helga det rum, där skönheten kastar
Sina Liljor döden till rof.
Du min Vestal til målet hastar,
Och min själ är i behof.

* * *
Si den hvita barmen hur han flämtar.
V:cllo.  - - - - Knäpp litet grand.
Si hur hon sin Myrten-krona hämtar
V:cllo.  - - - - Utaf min hand.

Si hännes ögon trotsa just döden
Med sin klarhet, styrka och färg.
Hör hännes sång om Jungfrurs öden;
Hör du, hör du Fader Berg?

* * *
Si nu kött och blod i skönsta prydnad
V:cllo.  - - - - Förklara sig.
Mina känslor från förnuftets lydnad
V:cllo.  - - - - Nu draga mig,

Draga mig dit, just dit där du ligger.
Än får du ej lida utaf;
Nu skal du dö min Nymph! — Jag tigger.
Qvickna åter i din graf.






N:o 8.