Hej! sade Fredman hvar gång han hörde Valdthorn börja skråla,
– – – Och spelmän såg:Corno.
Verlden är ej så ful, som vi hänne ängslig afmåla
– – – Med storm och våg;Corno.
Alt leker för vår håg,
Skönhet i hvar ögna stråla,
Bränvin och dubbelt Öl ha vi nog,
Fioler på hvar krog.
* * *
Käraste Systrar uppå Lokatten, heder, tack och ära!
– – – Och full Musik;Corno.
Holländska pipor, Regarns-peruker, Ryssar som svära,
– – – Och Jungfru-skrik.Corno.
Den Båtsman han är rik,
Til Dublin ska han med Tjära;
Han där med långa böxorna står,
Han fick bra stryk i går.
* * *
|