Sida:Fredmans Epistlar.djvu/53

38

      Näsan i vädret gerna.
      Se benen hur de spjerna!
      Din afton-stjerna
      Tänds vid solens rand.

* * *

      Käraste min Theophile,
Din bäljhund lät blodet rinna;
Plåstra om din ögon-hinna;
      Bacchus sjelf dig ger
Blyhvitt och silfverglitt och mer;
Men var inte lik en qvinna;
Näsan skal en gång, besinna,
      På dig sablas ner,
      Sablas utaf Corpraler
      På Bröllop och på Baler.
      Du är fataler;
      Sup min Cavaljer.

* * *

Älsklige min Theophile,
Med glaset jag dig förföljer,
Jag ditt hufvud öfversköljer,
Och dig modig gör.
Örfilar smälla lustigt, hör;
Du öron och näsa höljer;
Jag ber at du aldrig döljer

Frisk