Sida:Fredmans Epistlar.djvu/98

83

N:o 30.
FREDMANS EPISTEL

Til Fader Movitz, under dess sjukdom, Lungsoten. Elegie.

	Drick ur ditt glas, se Döden på dig väntar, Slipar sitt svärd, och vid din tröskel står. Blif ej förskräckt, han blott på grafdörn gläntar, Slår den igen, kanske än på et år. Movitz, din Lungsot den drar dig i grafven.
V:cllo.	- - - Knäpp nu Octaven;
	Stäm dina strängar, sjung om lifvets Vår :\|\|:
* * *
	Guldguler hy, matt blomstrande små kinder, Nedkramadt bröst och platta skulderblad. Lät se din hand, hvar ådra blå och trinder Ligger så sväld och fuktig som i bad; Handen är svettig och ådrorna stela.
V:cllo.	- - - Knäpp nu och spela;
	Töm ur din flaska, sjung och drick, var glad. :\|\|:
* * *
	Himmel! du dör, din hosta mig förskräcker; Tomhet och klang, inälfvorna ge ljud; Tungan är hvit, det rädda hjertat kläcker; Mjuk som en svamp är sena märg och hud.

An-

F 2