lyckas med bränning, får ett streck; när någon fått sex streck, är leken slut. Det stundom öfliga bestraffningssättet med gatulopp eller bränning, allt efter streckens antal, är icke lämpligt. — Leken är särdeles liflig och ändamålsenlig för tio- och tolfåringar. Såsom straff föreslås bränning med boll på ett afstånd af 15 steg mot den utsträckta handens flata; handen bör således icke hvila mot vägg el.dyl.
12. Snöbollkastning förekommer bland skolungdom om vintern lika säkert, som att det kommer tö på snö. Det finnes minst två sätt att draga nytta af denna egendomliga lek, som mången gång blir allt för allvarlig. För att leken skall trifvas, måste all ondska bannlysas från lekplatsen! — Det ena sättet är att bygga en snöfästning, hvilken försvaras af ett antal ungdomar och anfalles af ett annat antal. En dylik fästning bör bestå af vall med graf. För dess utförande fordras äldres ledning. Till denna lek behöfves stor mängd af snö.
Det andra sättet för snöbollkastning är att dela en skolas ungdom i två hälfter, hvilka hvar för sig indelas i kompani med tillräckligt antal befäl uttaget bland ungdomen. Dessa två kompanier skola manövrera och strida mot hvarandra under tillämpning af hvad de under militäröfningarna hafva lärt. Snöbollkastningen blifver eldgifningen, och denna måste utföras under ständig tillsyn af befälet. — Genom denna lek böra de unge tidigt lära sig inse nyttan af disciplin,
