Sida:Fria Lekar.djvu/107

79

söt och sur, salta m.fl. Åtta till tio deltagare är det lagom stora antalet, som delas i två lika hälfter. De 2:ne förnämste lekkamraterne spela mot hvarandra, och de utvälja bland hela samlingen en och en vexelvis, så att förmågorna blifva jemt fördelade. Inne och ute bestämmas, genom att de båda hufvudmännen, anförarne, kasta bollträet mellan sig tre gånger, hvarefter de med handtag vexelvis öfver hvarandra efterse, hvem som får sista ”taget”, han stannar inne med sina män. Sista taget behöfver icke vara fastare, än att det medgifver att föra bollträet tre gånger öfver hufvudet, eller motstår samma prof, som i föregående spel omnämnes. I detta spel förekommer ett mål för inne och ett för ute. Afståndet dem emellan är lyrornas medellängd ungefärligen. Anförarne bestämma platserna för sig och medspelarne. Af utemännen skall en stanna inne som uppgifvare; en skall stå bakom innemål för att passa på de s.k. ”baklyrorna”, samt i allmänhet vara uppgifvaren behjelplig; en skall stå på lämpligt afstånd mellan målen, hans uppgift är att taga de korta och de låga lyrorna, att bränna samt i allmänhet att verka tillsammans med uppgifvaren; en, i fall det är åtta, men två, i fall det är tio deltagare, skola hafva sina platser bortom utemål, för att passa på de stora och vackra lyrorna. Denna tjenstgöring är den mest magtpåliggande mellan goda spelare, i synnerhet som lyrorna stundom slås i ganska sneda rigtningar, fordras att under det snabbaste lopp kunna