14
hafva häfden för sig. Men man hör ock, att det vid en och annan skola fordras läkares intyg, i och för befrielse från fotboll vintertiden och cricket under sommaren. Den fria leken är i England att anse såsom en institution, hvilken likt mycket annat hufvudsakligast hvilar på gammal häfd.
Man skulle möjligen tro, att denna fördelning i partier, som täflande uppträda mot hvarandra, skulle frammana motvilja mellan motståndarne. Förhållandet är emellertid motsatt. Gamle män, som aldrig utan tvång åsidosätta ett tillfälle att närvara vid sin skolas match, uraktlåta icke att sin vana trogna uppmuntra hvarje förtjenstfullt bemödande, från hvilken sida det vara må. — Den första offentliga täflan mellan skolor uppgifves hafva egt rum mellan Winchester's och Harrow's skolor (1825). Af de båda ledarne (captains) vid detta tillfälle blef den ene Canon of Westminster och den andre biskop af S:t Andrew. Täflingen gälde cricket. Disciplinen i denna manliga lek och den förtröstan, som den ene deri måste sätta till den andre, öfva ett förträffligt inflytande på den växande ungdomen. Det blir derigenom tydligt för en hvar, att han verkar för ett gemensamt och icke ett enskildt syfte, ehuru han väl känner tyngden af sitt personliga ansvar, hvilket framtvingar de vackraste ansträngningar. Ingen enskild vinner spelet, utan de elfva vinna det, och de vinna det för sin skola. Ofta är det ledarens, the captain's, omdömesförmåga, som vänder lyckan. Detta veta alla, ty de hafva utvalt
