sjelfständighetsbegär framför allt. Genom det myckna vistandet ute på fältet under lekar och andra praktiska förehafvanden erhålles en stor förmåga att handla omedelbart på en yttre af en hvar oberoende anledning. Sålunda komma deras modiga naturer icke att lida brist på utvägar. — Den förut åberopade tyske pedagogen, som säger sig väl känna skuggsidorna af den engelska uppfostran, talar med förkärlek om det fördelaktiga intryck det gjorde på honom att se de engelska skolornas gossar och ynglingar i det fria, ”icke i de öfvervägande aristokratiska anstalterna såsom Eton och Harrow, utan äfven på andra ställen hvarest uppblandningen är större. Med ansigtets friska färg, de öppna ögonen, den fasta gången, utan ett spår af förkrympt väsende voro de för mig en vederqvickande bild af blomstrande ungdom”. — I afseende på den engelska skolbildningen säger han: ”Vi hafva i Tyskland efter våra ordnade skolförhållanden en mycket mera utbredd allmänbildning än man påträffar i England, men der inträffar oftare, att ungt folk, som antingen genom husliga omständigheter eller af sjelfförvållade orsaker blifva efter i sin utveckling, senare, eggade eller gynnade af en beundransvärd viljekraft, förmå att godtgöra det försummade och åstadkomma med egen ansträngning hvad andra icke hafva förmått göra med dem”. Vid Harrow tillfrågades jag af en master, C. F. Holmes Esq. M. A., hvarthän jag skulle resa från England. På mitt svar: till Tyskland, smålog han och
Sida:Fria Lekar.djvu/30
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
24