Sida:Fria Lekar.djvu/75

55

(vensterpinnen). Man bestämmer på något lämpligt sätt, lottning eller annat, hvilkendera af de båda flockarna skall börja, och om ordningen männen emellan inom flocken öfverenskommes. Pinnarna benämnas venster- och högerpinne, derför att kasten göras ifrån dem med venstra handen från den förstnämnda och med högra från den andra. För tydlighetens skull kallas flockarna här A och B. Första kastet göres från vensterpinnen med venstra handen; och om A t.ex. har första kastet, så skall derefter en man ur B kasta. Sedan undersökes hvilken sten, som stannade närmast målet. Skulle detta vara händelsen med A:s, så göres det nästa kastet af B-männen, hvilka dermed fortsätta, ända till dess de i något kast öfverträffat sina motståndare, hvarefter A-männen kasta, och så fortsättes vexelvis till dess någon sidas alla män hafva gjort sina kast utan att hafva kunnat öfverträffa sina motståndare, hvilka senare derföre vinna ett (1). Antagom, att A vunnit ett, men ännu finnes ett par män ur samma flock, hvilka icke hafva gjort sina kast. De få dermed fortsätta för att försöka få någon af sina stenar att stanna närmare pinnen, eller såsom somlige spela för att nedslå pinnen, hvilket, om det lyckas, gifver dem två; det senare sättet är mindre allmänt. Om båda sidors alla män kastat, och ingen skilnad på kasten kan göras, så skall qvittas. Om en sten i nedslaget träffar en annan, som derigenom förlorar sitt goda läge, så räknar den, som stannat närmast målet. Efter hvarje