72
En ganska stor mängd kan deltaga i denna lek. En utväljes till Hare. Hans uppgift är att undfly de öfrige, hvaraf en utses till jägare och en till slutare. Om det för tillfället är fråga om en långvarig jagt, så väljas 2:ne harar. Haren bör icke vara den bäste springaren, men han skall vara af en djerf natur, på samma gång han bör hafva ett godt omdöme för att icke förorsaka obehag genom att beträda förbjuden mark o.s.v. — Till Jägare utväljes den bäste lekkamraten och till Slutare den näst bäste.
Haren skall vara försedd med en mängd fyrkantiga papperslappar, hvilka han strör efter sig. De skola tjena såsom spår för jägare och hundar. Haren får icke korsa sin egen väg och får icke vända hem inom en viss på förhand bestämd tid, i båda fallen anses han fångad. Hundarna äro förbundna att följa harens spår och få icke taga genvägar, äfven om de se haren. — Åt haren gifves sju minuters försprång. När dessa äro tilländalupna, blåser jägaren i sitt horn eller gifver annat öfverenskommet tecken till, att jagten börjar. Jägaren skall vara främst, försedd med en hvit flagga, och efter honom följa i en rad alla hundarna och sist slutaren, hvilken skall hafva en röd flagga. — Jagten går ganska lustigt, till dess jägaren förlorat spåret. Han utropar då ”tappadt”. Slutaren skall dervid nedstöta sin flagga i marken vid det sist varseblifna spåret. Hela linien af hundar svänger en hel cirkel deromkring, om så behöfves. Derunder äro de
