Sida:Fria fantasier Bolmörtens bok 2.djvu/13

Den här sidan har korrekturlästs

― 11 ―


Inbillsk, som anser

Jaget = sammanfattningen af alla menskliga fullkomligheter. Fin­nes det någon talang eller fullkomlighet, som äfven den mest blinda egenkärlek ej kan tillerkänna den inbilske, så tröstar ban sig med att förakta den, och ställer sig sålun­da äfven i detta hänseende öfver den förtjenstfulle.

Ja och nej äro ord, hvilka våra uppväxande skönheter tro vara tillräckliga att underhålla en bildad och intressant konversation. Dessa ord tyckas utgöra hela deras språk­kunskap ända till dess de för sista gången vid något frieri utsäga dem: men efter brölloppet bli de så mycket språksammare, och taga sin skada igen för sin jungfruliga tyst­het. Derföre suckar ock mången äkta man: ack om du talat litet mera före, och talade litet mindre efter vårt äk­tenskap.

Komedier hafva i stort antal blifvit skrifna på senare tiden här i Sverige. Huruvida de förtjena allt det beröm man slösar på dem, inses af följande händelse. En person, som såg en af herr Z’s komedier för första gången, fann den så tråkig att han ej uthärdade mer än de första scenerna. Han ville dock, för att kunna bedömma pjesen, se den fullständigt; och begaf sig derföre nästa gång den spelades till theatern, likväl utrustad med en hvisselpipa, för att ge tillkänna sitt missnöje vid de mest mislyckade scenerna. Någon hvissling hördes emedlertid ej af, ty den stackarn gäspade så mycket, att han var ur stånd att begagna sitt instrument.

Kärlek tages i så många bemärkelser, att detta ord är nästan omöjligt att definiera. De märkligaste slag af kärlek äro:

1) Egenkärlek (egoism), den enda slags kärlek, som är verk­ligt sann och trogen, som hos den älskade finner alla möj­liga fullkomligheter och för honom uppoffrar allt.

2) Slägtkärlek, som uppstår af förhoppningar på arf eller an­dra fördelar.

3) Kärlek i egentlig bemärkelse (Könskärlek), som är af två slag:

a) kysk, den en karl hyser till ett rikt men fult frun­timmer.