Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/207

Den här sidan har korrekturlästs




1.


Initial Under det att Nyboms diktning redan i midten af hans mannaålder stod på sin middagshöjd och snart nog började alt mera mattas och lida nedåt mot kvällskymningen, äger däremot raka motsatsen rum med Carl Vilh. Aug. Strandbergs (Talis Qvalis) skaldskap.[1]

Samtida med den förre, går Talis Qvalis, som vi redan påpekat, i jämbredd med honom under hela den skandinaviska rörelsen; men redan emot dennas slut tager han ett steg, som i politisk-poetisk betydelse höjer honom öfver Nybom, det är, då han utsänder sina krigiska »vilda rosor» och därmed ådrager sig klander af Sveriges fredsvänlige tidningskung och dess mäkti-

  1. Strandberg var född i Stigtomta församling i Södermanland d. 16 jan. 1818. Hans föräldrar voro kyrkoherden i Hammars pastorat af Strengnäs stift, teol. doktor Olof Strandberg och Kristina Maria Berg. Strandberg började sina förberedande studier vid Nyköpings trivialskola samt fortsatte dem 1820 vid Strengnäs gymnasium. Här angreps han af en ögonsjukdom, som hotade med blindhet och lemnade spår för lifvet. Tre år måste han vistas hemma och studera under sin fars ledning. 1837 blef han student i Upsala, 1838 inskrefs han bland Lunds studenter. 1847 tog han kansliexamen, gifte sig, flyttade till Stockholm och ingick på publicistbanan såsom medarbetare vid flera af Stockholms tidningar. Från 1852 till 1865 var han Stockholms Dagblads teaterrecensent; sistnämde år öfvertog han ledningen af Post- och Inrikes tidn., hvars redaktör han förblef till sin död d. 5 februari 1875. Angående tillkomsten af pseudonymen Talis Qvalis berättas, att den unge Strandberg en gång för sin fader visat ett poem med fråga, hvad fadern tyckte om detsamma. »Tel quel!» lär denne hafva svarat, hvarefter sonen af detta yttrande skall hafva tagit det nu så kända märket.

    (C. V. A. Strandberg, en literaturhistorisk studie af E-d.)

 Frihetens sångarätt.18