Den här sidan har korrekturlästs
324
»Frihetens sångarätt» i Sverige.
i hvars hjärta man enligt hans egen åskådning skulle kunna finna honom sådan som Peer Gynt återfann sig i Solvejgs kärlek, som: »den hele, den sanne», sådan han var med »Guds stämpel på sin panna».
Det är också sådan eftervärlden i främsta rummet bör se honom — utan att därför behöfva vara blind för de lyten, han själf var den förste att fördöma; den bör med oförvillad blick och utan fördom se honom i hans väsens sanna kärna och minnas en annan skalds ord:
Hvad förgängligt är må falla,
Det väsentliga består.