1.
»
et är entusiasmen, som förer världen framåt»
yttrar uti en af sina minnesbilder fil. dr Oskar
Patrik Sturzen-Becker, eller — med det namn, hvarunder
vi bäst känna honom — Orvar Odd. Detta, skulle man
kunna säga, är äfven den makt, som drifver honom själf
framåt. Entusiast är han, vare sig det gäller hans politiska
idéer med deras skandinavism, ryssfiendtlighet, liberalism
eller det gäller naturens skönhet, en sång af Jenny Lind,
ett välordnadt charcuterifönster i Paris — »en hel bukolisk
dikt i sammandrag» — eller en god cigarr, »en kraftig
tio-öring, El-Valor».
Utan tvifvel är Orvar Odd den radikalaste af sin tids frihetsskalder, den af de stora revolutionsåren mest påvärkade, enligt egna ord »fransman till nio tiondelar af sitt väsen», i sina politiska sympatier ej mindre än i skrifsätt och stil.[1] Med lif och själ tillhörde äfven han det parti, som en gång betraktade den store oppositionsmannen, den af regeringen för »den farligaste» mannen i landet ansedde K. H. Anckarsvärd, för sin ende anförare, ehuru han senare, i likhet med den yngre generationen, genom utvecklingens gång kom att i ett och annat skilja sig från dennes fana. Bland
- ↑ I Biografiskt Lexikon 1848 säger han om sig själf: »slägten leder sitt ursprung från sjöröfvaren Klaus Störtebecker — — — kan väl vara. Den som skrifver detta har någon gång liksom känt, att det rinner gammalt sjöröfvarblod i hans ådror. — — —»
