på skylten af ordet 'Svenska' låta påskina, att det bär den nationens färger, hvilket dess lära däremot på flera sätt förnekar,» det var denna tidning, då redigerad af hofpredikanten Angeldorff, som i en lång följd af häftiga artiklar förde den egentliga striden emot Hierta och Aftonbladet.
Aftonbladet hade kallat det för katolicism, att Sverges presterskap, som enligt Biet »svurit och dyrt förpligtigat sig att hålla sin hand öfver lärans renhet,» hindrade menige man att fritt läsa och grunda sin tro på öfvertygelse och personlig erfarenhet, och detta föranledde det påståendet af Svenska Biet, att Aftonbladet »vill att alt, som befordrar religionsförakt, otro – — oreda och förvirring — — bör få tryckas, spridas, förordas i tidningarna — annars saknas det för samhällsmänniskan vigtigaste af alla behof — 'religionsfrihet och tolerans.' — — Sådan är den grundsats, Sverges 'erkändt första tidning', Aftonbladet, offentligen vill hafva stadgad, sådana äro dess kyrkliga begrepp! Vi se nu, hvad Sv. kyrkan har af denne sin nye 'Luther' att tillförse sig. — — —» I ett annat nummer af d. 8 sept. heter det: »när man fördrifver konungamakten såsom ett spöke till urskogarna och gynnar upplösningen af fosterlandets samhällsskick, sliter familjebandet genom kvinnans emancipation[1] — — för allmänheten uppdukar Marjams och Orvar Odds teologi, är det klart som dagen, att man icke gör sig samvete af den brandfackla, man kastat på fromhetens hyddor. — — Det är en neronisk förlustelse — — — det är de Liber tiners synagoga, som i Aftonbladet uppslagit sin språk låda. — — Som slutresultat yrkar Svenska Biet med stor ifver på Hiertas landsförvisning.
Denna strid väckte Sommelii hela intresse och sympati; detta var ett fredens arbete, som han kunde förstå, krig i fredstid, visserligen utan kulor och blod, men i hvilket mod och kraft voro lika nödvändiga fältherretalanger som någonsin för hans besjungne hjälte vid Jena och Lützen, general Ney.
- ↑ Afser representationsfrågan och förslaget om kvinnans myndighetsår. Förf.
