Den här sidan har korrekturlästs
144
XI.
Frithiof hos Angantyr.
Nu är att säga, huru
Jarl Angantyr satt än
uti sin sal av furu
och drack med sina män.
Han var så glad i hågen,
såg ut åt blånad ban,
der solen sjönk i vågen
allt som en gyllne svan.
Vid fönstret gamle Halvar
stod utanför på vakt.
Han vaktade med allvar,
gaf ock på mjödet akt.
En sed den gamle hade:
han jemt i botten drack,
och intet ord han sade,
blott hornet in han stack.
Nu slängde han det vida
i salen in och qvad:
„Skepp ser jag böljan rida,
den färden är ej glad.
Män ser jag döden nära;
nu lägga de i land,
