Den här sidan har korrekturlästs
190
XIV.
Fritiof går i landsflykt.
På skeppsdäck satt
i sommarnatt
bedröfvad hjelte.
Som vågor välte
än sorg, än harm
uti hans barm,
och tempelbranden
rök än från stranden.
„Du tempelrök,
flyg högt och sök,
sök opp Valhalla
och nederkalla
den Hvites[1] hämd,
åt mig bestämd!
Flyg dit och spvallra,
så halfven skallra,
om tempelrund,
förbränd till grund;
om träbelätet,
som föll från sätet
- ↑ Balder.
