Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 81 —
Tår i ljusblå ögon,
suck ur svandunsbarmar
rörde Asars hjertan,
låt oss tacka dem!” —
Men Ellidas stam,
utaf hvalen stött,
går i marvad fram,
är af färden trött.
Tröttare ändå af färden
äro alla Frithiofs män,
knappast, stödda emot svärden,
hålla de sig uppe än.
Björn på väldig skullra drager
fyra utaf dem i land,
Frithiof ensam åtta tager,
sätter dem kring brasans brand.
”Blygens ej, J bleke,
våg är väldig viking,
det är hårdt att kämpa
emot hafvets mör.
Se! der kommer mjödhorn
vandrande på guldfot,
värmer frusna lemmar,
skål för Ingeborg!”
6
