Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 83 —
och tvenne jättar bära
de bleknade på strand.“ —
Utöfver böljans spegel
från salen Jarl såg ned.
”Det är Ellidas segel
och Frithiof, tror jag, med.
På gången och på pannan
käns Thorstens son igen.
Så blickar ingen annan
i Nordens land som den.“
Från dryckesbord helt modig
sprang Atle viking då,
svartskäggig Berserk, blodig
och grym att se uppå.
“Nu, skrek han, vill jag pröfva
hvad ryktet ment dermed,
att Frithiof svärd kan döfva,
och aldrig ber om fred.”
Och upp med honom sprungo
hans bistra kämpar tolf,
på förhand luften stungo,
och svängde svärd och kolf.
De stormade mot stranden,
der tröttadt drakskepp stod,
och Frithiof satt å sanden
och talte kraft och mod.
