XV.
Vikingabalk.
Nu han sväfvade kring på det ödsliga haf, han for
vida, som jagande falk;
men för kämpar om bord skref han lagar och rätt.
Vill du höra hans Vikingabalk?
”Ej må tältas å skepp, ej må sofvas i hus: inom
salsdörr blott fiender stå;
Viking sofve på sköld och med svärdet i hand, och
till tält har han himlen, den blå.
”Kort är hammarens skaft hos den segrande Thor,
blott en aln långt är svärdet hos Frej.
Det är nog; har du mod, gå din fiende när, och för
kort är din klinga då ej.
"När det stormar med makt, hissa seglen i topp; det
är lustigt på stormande haf:
låt det gå, låt det gå: den som stryker är feg, förrn
du stryker, gå heldre i qvaf.
”Mö är fridlyst i land, får ej komma om bord: var
det Freja, hon sveke dig dock;
ty den gropen på kind är den falskaste grop, och
ett nät är den flygande lock.
