Sida:Frithiofs saga 1831.djvu/195

Den här sidan har korrekturlästs
— 145 —

konungens krona,
Frigg binder blåa
blommor deri.

Brage, hin gamle,
griper i guldsträng,
stillare susar
sången än förr.
Lyssnande hvilar
Vanadis[1] hvita
barmen mot bordet,
brinner och hör.

”Högt sjunga svärden
ständigt i hjelmar;
brusande böljor
blodas alltjemt.
Kraften, de gode
Gudarnas gåfva,
bister som Berserk
biter i sköld.

Derför var dyre
drotten oss kär, som
stod med sin sköld för
fredliga fält:
Sansade styrkans
skönaste afbild

10
  1. Freja