Den här sidan har korrekturlästs
— 151 —
Då blickar Frithiof mörk: ”I dag
är kungaval,
men bröllop ej; min brud tar jag
af eget val.
Till Balders hage vill jag gå,
har möte stämt
med mina Nornor der: de stå
och vänta jemt.
Ett ord jag måste tala med
de sköldemör.
De bygga under Tidens träd,
och ofvanför.
Ljuslockig Balder vredgas än,
den bleke Gud.
Han tog, blott han kan ge igen
mitt hjertas brud.” —
Då helsade han nyvald kung
på pannan kysst,
och långsamt öfver hedens ljung
försvann han tyst.
