Sida:Frithiofs saga 1831.djvu/222

Den här sidan har korrekturlästs
I denna strid, så talte han med vänlig röst,
är ädlast den, som bjuder först sin hand till frid.
Då rodnade Kung Halfdan, drog stålhandsken af,
och länge skilda händer slogos nu ihop.