244
fylla wår toma själ med lappri, på det wi måtte tjena wåra Herrar til et både dem och oss högst skadeligt begabberi, och slutligen til at med wår fåkunnighet och wåra fel fördärfwa den andra hälfen af Människo-slägtet, äfwen som hela den Stam af Människor, som af oss undfår sina lif.
Wi begära ingalunda, at med lystna ögon titta in i de Lärdas hemligheter; wi lämna gärna dem, som wederbör det beswäret, at fylla sin hjerna med Theoretiska Wetenskaper, och åstunda inga andra insigter, än dem wi med al nit kunna werkställa, och dymedelst göra oss nyttiga til de skyldigheter Naturen oss pålägger, och en Fenelon, uti sina Tankar om unga Fruntimmers Upfostran, nog wäl och omständeligen utwisar.
Wi wänte oss det swaret, at Almänheten kastar inga hinder i wägen för en god wilja: och at hwar och en har frihet upfostra sina Döttrar efter behag; men så wida wi utgöra hälften af Människo-slägtet, och hafwa ofta wist, huru wårt oförstånd och otyglade begär åstadkommit willerwalla så enskilt, som almänt; tyckes billigheten fordra, at almänna Stadgar och Lagar borde tämja den obändiga wanan, och wi uti skickeliga Läro-hus ifrån spädare åren undfå de Wetenskaper, som kunde gagna oss och hela Landet? Wåra ömsinta Förmyndare skola då sjelfwe få upbära Frugten af sina wisa anstalter; ty wi skola ingalunda blifwa af de slags Lärdoms-Fruntimmer, som likt wäderblåsor, med
