Den här sidan har korrekturlästs
232
barbariskt, som hennes fienders hat[1]. Hon blifwer öfwerhölgd af en kär fader och en älskad Gemål, de fatta omkring henne, och med sin tyngd nedtrycka henne til jorden. Ack! huru skal hennes Dygd kunna resa sig up, at återtaga sin saliga och höga fart up åt Himmelen?
Under det hennes bröst således sargas af de hårdaste styng, och hennes, af så mycken kamp och frestelse, uttröttade mod wil liksom swigta, blifwa twänne stora Portar öpnade, genom hwilka hon ser Tre hufwudlösa Kroppar ligga på jorden - - - - Hon känner igen dem, de hade warit ibland hennes bästa Wänner, och de som fägtadt, at bibehålla henne på Thronen - - - -
(Slutet härnäst.)
- ↑ J wiljen wänta til dess hon uplyft sig i högden, at då med Edra Pilar störta henne ned blodig. Således slingrar sig Ormen omkring den stolta Örnen: denna anwänder förgäfwes alt sitt bemödande: den ohyggeliga Ormen flätar sig om, binder dess kropp och wingar med dubbla omslag, knyter med sin giftiga stjert, och med sina dödande tänder sårar den olyckliga Fogeln, just då han är i begrep at flyga.
STOCKHOLM,
Tryckte hos Wennberg och Nordström, *1772
