(ättestupor), heldre än de ville dö den föraktade strådöden.
FJERDE KAPITLET.
ODENS EFTERTRÄDARE.
Njord blef drott i Sigtuna efter Oden. I hans tid var god väderlek och årsväxt, så att han efter sin död dyrkades som vindens och vädrets Gud. Efter honom kom hans son, Yngve Frey. Dessa två voro inkomne i riket med Oden och blefvo ansedde som Gudar. Yngve flyttade hofvet från Sigluna till Uppsala, der han byggde ett stort afgudatempel. Han anslog vissa landtegendomar öfver hela riket till drottens och offrens underhåll. Dessa kallades Uppsalaöde eller egendom, men nu heta de kungs-gårdar. I Yngve Freys tid säges det hafva varit frid öfver hela jorden, och man tror, att Kristi födelse då inträffat. Yngve Frey blef efter sin död satt i hög vid Uppsala, der många af de gamla konungarnas högar ännu synas. Hans bild uppsattes jemnte Odens och Tors i Uppsala tempel. Hit samlades folket tre gånger om året till offer och rådplägning; den största samlingen var vid midvintern, och kallades Allshärjarting (hela härens ting) eller Ting allra Svia (alla Svears ting), då konungen, stående på en af högarna, rådgjorde med det församlade folket, afhörde dess klagomål, och föredrog för detsamma hvad han ville göra, hvarvid folket gaf sitt missnöje eller bifall tillkänna med rop, stående på sköldarna, och vapenbrak.
Denne Yngve Freys afkomlingar kallas efter honom Ynglingar och förestodo länge offren i Uppsala samt styrde Svea välde.
FEMTE KAPITLET.
AGNE SKEPPSBO.
Ynglingarna, som regerade i Uppsala, kallades i början drottar, men Dyggve, den tionde i ordningen,
