antog först namn af konung. Hans sonson hette Agne. Han var en mycket stor krigshjelte, och hade många skepp, med hvilka han ständigt låg ute i vikingatåg. Derföre fick han ock tillnamnet Skjafrboandi, d. ä. Skeppsbo. En sommar drog han med sin här till Finnland och härjade der. Finnarnas höfdinge, Froste, samlade folk och gick emot Agne. Der blef då en hård strid, men slutligen föll Froste och en stor del af hans folk. Agne for då kring landet och lade det under sig. Sedan seglade han hem, hafvande med sig som fångar Frostes dotter, Skjalf, och sonen Loge. När han nu kom tillbaka till Sverge, lade han flottan vid Stocksund; så kallades då Mälarens utlopp i hafvet, der Stockholm nu är beläget. Der var på den tiden mycken och stor skog. Konung Agne höll der bröllop med Skjalf, och på hennes begäran lät han på samma gång dricka graföl efter hennes fader. Konung Agne bar omkring sin hals en dyrbar guldkedja. Denna guldkedja hade en af Agnes förfäder lofvat som hemgift åt sin gemål, men försköt henne sedan och förvägrade henne den utlofvade hemgiften; hvarpå en trollqvinna till straff förelade, att denna kedja skulle blifva dödsorsak för den yppersta bland Ynglingarna. Agne hade druckit mycket på Frostes graföl; och när han lade sig att sofva i sitt tält, bad Skjalf honom akta sin kedja, hvarpå han fastspände den tätt kring halsen.
Då han väl insomnat, fästade Skjalf ett starkt tåg i kedjan och drog det upp öfver grenarna i ett träd, som stod öfver tältet. Derpå hissade hon med sina mäns tillhjelp Agne upp i luften, att han der hängdes och dog. Men hon sjelf med Loge och de andra Finnarna smögo sig hemligt till skeppen och seglade åter till Finnland. Detta lär hafva skett på samma ställe, der nu staden Stockholm står, och platsen blef länge kallad Agnes fit eller Agnes strand till konungens minne. Agnes tvenne söner Alrik och Erik togo riket efter honom, och började nu Svea välde att gå i brödraskifte, då det förut alltid haft blott en konung.
