Sida:Fryxell Svenska historien 1 1846.djvu/43

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
43
OM BODVAR BJARKES TAPPERHET.

höger satt Bodvar och, bredvid honom Hjalte, men på venstra sidan satt Svipdager näst konungen, sedan hans två bröder, och slutligen berserkarne och det öfriga hoffolket på båda sidorna, och sutto de så vintren öfver.

Under denna tid hände sig, att det kom en mägta stor och stark berserk från Blåland[1], benämnd Sot, hvilken hade med sig många skepp och en utvald skara af kämpar. Han gick med sina män in uti kongssalen, och begärde konungens syster Drifva till hustru; eljest utmanade han konung Rolf till envig. Då nu denne nekade härtill, steg jätten upp på högsätes-trapporna och ville hugga till honom; men Bodvar satte sitt goda svärd mot hugget, hvarvid resens svärd brast i stycken. Straxt klöf Bodvar hans hufvud, och flydde då alla blåmännen förskräckta ur salen; men Bodvar, Hjalte och de andra skyndade efter, nedhöggo alla och afröjde slutligen skeppen och fingo mycket guld och egodelar. Efter detta manliga bistånd fick Bodvar af konung Rolf bemälte hans syster Drifva till äkta, och hade de alltid förut unnat hvarandra godt, så att deras sammanlefnad alltsedan blef den bästa.

Men, då konung Rolf med dessa sina starka kämpar drog ut i vikingafärd, träffade han aldrig så hårdt motstånd, att han icke straxt segrade. Alla veko undan för honom. De nästgränsande konungarne blefvo honom underdåniga; de fruktade hans vrede, men ej hans öfvervälde; ty han var likaså mild och frikostig mot sina vänner, som grym och hård mot sina fiender, och gick så ett stort rykte om honom öfver alla Nordlanden.

SJETTE KAPITLET.
OM RESAN TILL UPPSALA.

Det hände sig en gång, att konung Rolf och Bodvar talades vid, och frågade då Rolf, «om Bodvar visste

  1. Afrika kallades denna tiden Blåland och Negrerna Blåmän.