FEMTE BERÄTTELSEN.
OM INGJALD ILLRÅDA.
FÖRSTA KAPITLET.
OM KONUNG BRÖT-ANUND.
Den 23:dje konungen af Ynglingaätten hette Anund. Han var mycket afhållen och vänsäll, och under hans styrelse var frid och god årsväxt öfver hela landet. I Sverge voro på den tiden många obebyggda marker, flera dagsleder vidsträckta. Men konung Anund lade sig mycket vinn om, att upprödja de tjenliga trakter, som funnos uti skogarna. Sedan lät han det öfverflödiga landsfolket flytta dit och på detta sätt blefvo stora sträckor bebyggda. Han lät också upptaga gårdar åt sig sjelf uti hvarje stort härad i Sverge, och förökade derigenom Uppsala-öde. Dessutom lät han mångenstädes både öfver fjellar och moraser anlägga vägar, på hvilka han drog omkring uti riket. Emedan han på detta sätt odlade och uppbröt landet, blef han kallad Bröt-Anund, d. v. s. den upprödjande Anund.
ANDRA KAPITLET.
OM INGJALD ILLRÅDAS BEGYNNELSE.
Svearna voro en gång talrikt tillhopa i Uppsala för att fira det stora midvinters-offret. Ingjald, konung Bröt-Anunds son, var också der samt dessutom Alf, son af en fylkiskonung, och båda gossarna voro omkring sex år gamla. De började på en gång en lek, att hvar och en af dem skulle råda öfver sitt manskap och
