Den här sidan har korrekturlästs
76
DEN ENSAMME.
Ja. Det vill säga — du skall lämna deras — officiella gudar i fred (för sig) de ramla nog ändå —
GABRIEL.
Det väntade jag mig! Krypa till korset, kyssa riset och tacka — förneka mig själv!
DEN ENSAMME.
Pah! En liten kompromiss — för en stor uppgift — och en framtid av arbete!
Det gäller icke blott dig!
(Går in i rummet till vänster.)
(Paus.)
GABRIEL.
Ruth!
Vad säger du?
RUTH
(stilla).
För en vecka sedan hade jag sagt nej — nu —
GABRIEL.
Säger du ja!
RUTH.
Det är så svårt att finna ord — tingen äro så mycket starkare än vi — ha vi inte kämpat tillräckligt med dem?
Det ser ut, som om ödet beslutat, att vi måste uppge kampen!
GABRIEL.
Ruth — också du!
