efter och använda allt som den från ena eller andra hållet inhämtat. Så till exempel värjde de sig mot murhakarna medelst snaror, varmed de fasttogo dem för att sedan draga dem till sig medelst hjälp av vindspel, belägringsvallen åter bragte de att rasa medelst mingångar och detta med stor yrkesfärdighet, eftersom de i sitt land hava stora järnbruk och sedan länge känt och nyttjat alla slags mingångar. Därtill hade de beklätt muren på varenda punkt längs hela dess omkrets med torn och täckt dessa med hudar. Vidare gjorde de både dag och natt talrika utfall, varvid de antingen satte eld på belägringsvallen eller angrepo soldaterna medan de arbetade därpå, och allteftersom våra torn sköto i höjden genom att den uppåt sluttande vallen dagligen lyfte dem högre, reste de sina torn till samma höjd genom att med plankverk sammanbinda de uppskjutande hörnbjälkarna. Slutligen motade de våra öppna löpgravar med hjälp av framtill spetsat och i eld härdat trävirke samt brinnande beck och ytterst tunga stenar och hindrade därmed deras framförande till muren.
XXIII.
Alla galliska murar äro byggda på följande sätt ungefär: raka och ingenstädes avbrutna bjälkar nedläggas å marken vinkelrätt mot murens längdriktning på två fots avstånd från varandra. Dessa hopfästas på innersidan och betäckas med djup jordfyllning; men de ovannämnda mellanrummen på yttersidan utfyllas av stora stenblock. Sedan dessa bjälkar utlagts och sammanfogats lägges ovanpå dem ett annat varv, varvid precis samma mellanrum lämnas men också tillses, att